Tema A: Processer inom cykelplanering

  1. Syntes: slutsatser och frÄgestÀllningar för bra cykelplaneringsprocesser
  2. DP1: Samtidshistorisk studie av cykeltrafikens utveckling i Stockholm och Köpenhamn
  3. DP2: Urbana policies och planering för cykling
  4. DP3: Cykelplanering över kommungrÀnser
  5. DP4: Planeringsmetoder och sÀtt att visualisera cykeltrafikens kvalitetsansprÄk och uppföljningsstrategier i andra lÀnder

Syntes: slutsatser och frÄgestÀllningar för bra cykelplaneringsprocesser

Att bana vÀg för cykelbana Denna folder redovisar frÄgestÀllningar som Àr viktiga att besvara, för att framgÄngsrikt bedriva arbete med cykelplanering. Materialet Àr strukturerat utifrÄn fem steg inom en planeringsprocess för cykel, 1. Initiera arbetet, 2. Ta fram underlag, 3. Organisera arbetet, 4. Formulera ÄtgÀrder och 5.Genomförande. Foldern redovisar viktiga moment och frÄgor som bör kunna besvaras steg för steg.

Foldern riktar sig till dig som aktivt arbetar med eller Àr intresserad av cykelplanering pÄ regional och kommunal nivÄ. 26 sidor.

Ladda hem

DP1: Samtidshistorisk studie av cykeltrafikens utveckling i Stockholm och Köpenhamn


Cykelplanering i Stockholm sedan 1980

I sin avhandling, Trafikslag pÄ undantag: Cykeltrafiken i Stockholm 1930 till 1980 beskriver Martin Emanuel hur cykeln och cyklister hamnade pÄ undantag nÀr planerare och ingenjörer under efterkrigstiden fick möjlighet att förverkliga sina och det omgivande samhÀllets visioner om den framtida staden och dess trafikapparat, nÀr de lade staden till rÀtta för bilism och kollektivtrafikresande. Nu kan du lÀsa en kort epilog till avhandlingen. Epilogen Àgnas Ät att blicka ut över de senaste tre decenniernas utveckling.

LĂ€s Emanuels slutreflektion. 5 sidor. Cykelplanering i Stockholm sedan 1980.

Trafikslag pÄ undantag Martin Emanuels doktorsavhandling i vetenskapshistoria vid KTH visar pÄ konsekvenserna av den moderna (bil)staden och pÄ hur aktörers vÀrderingar och tolkningar av olika trafikslag pÄverkar vilka ÄtgÀrder som vidtas, eller inte vidtas, för trafiken. Den ger en ökad förstÄelse av trafikplaneringens ideologiska karaktÀr och av hur den fortsÀtter forma vÄra praktiker under lÄng tid framöver.

LÀs om avhandlingen i Svenska Dagbladet. NÀr Stockholm byggde bort cyklisterna. Boken finns att bestÀlla hos Stockholmia förlag


Trafikslag pÄ undantag

Constructing the Cyclist Artikeln visar hur trafikingenjörer och stadsplanerare bidrog till cykeltrafikens marginalisering i samband med efterkrigstidens modernisering av Stockholm. Deras förstÄelser av cykeln som ett osÀkert, lokalt och frÀmst fritidsbetonad transportmedel materialiserades i stadens infrastruktur.

Artikeln finns hos The Journal of Transport History


Rapportförteckning Förteckning över rapporter och populÀrartiklar med koppling till delprojekt 1. Ladda hem


DP2: Urbana policies och planering för cykling


Ökad cykling: Professionella utmaningar och hinder i den lokala transportplaneringen.


Studien bygger pĂ„ fallstudier i fyra kommuner: Linköping, Malmö, VĂ€sterĂ„s och Örebro. Syftet var att öka kunskapen om varför inte mĂ„l om ökad andel cykling uppnĂ„s. Data som har analyserats utgörs av kommunala policy- och planeringsdokument samt intervjuer.

Den nuvarande inriktningen pĂ„ cykelplaneringen medför enligt studien att tillgĂ€nglighetsvillkor för cykel inte sĂ€kerstĂ€lls. Dagens bebyggelse- och transportinfrastruktur prĂ€glas i hög grad av avstĂ„nd som Ă€r anpassade efter hastigheter med bil. I cykelplaneringen överskattas vilka avstĂ„nd och hastigheter för cykel som kan förvĂ€ntas. Om inte tillgĂ€nglighetsvillkor för cykel beaktas riskerar framkomlighetsĂ„tgĂ€rder, och andra kompletterande Ă„tgĂ€rder sĂ„som informations- och beteendepĂ„verkan, att inte blir sĂ€rskilt stora. Samtliga Ă„tgĂ€rdsnivĂ„er – system (tillgĂ€nglighet), struktur (framkomlighet), individ (informations- och beteendepĂ„verkan) – mĂ„ste hanteras för att kunna realisera mĂ„l om ökad cykling. Ladda hem


DP3: Cykelplanering över kommungrÀnser


Cykelplanering över kommungrÀnser: betydelsen av samverkan Denna studie beskriver erfarenheter frÄn ett samverkansprojekt i syfte att diskutera cykelfrÄgor som strÀcker sig över kommungrÀnser. I projektet har fem kommuner och fyra regionala parter i Stockholms lÀn deltagit. Genom att gemensamt identifiera hinder och problem samt möjligheter skapas samsyn om cykelstrÄken och möjligheter att lyfta gemensamma frÄgor. Kontakter över kommungrÀnserna kan förbÀttras genom ett genomtÀnkt samarbete i översiktsplanearbetet. En annan viktig slutsats frÄn studien Àr att det finns en efterfrÄgan pÄ en regional part som har ett helhetstÀnkande kring cykelfrÄgor och som stödjer mellankommunala cykelplaneringsprocesser. 47 sidor. Ladda hem


DP4: Planeringsmetoder och sÀtt att visualisera cykeltrafikens kvalitetsansprÄk och uppföljningsstrategier i andra lÀnder


Metoder och dataverktyg för cykelplanering – internationella erfarenheter

Denna rapport belyser dataverktyg inom cykelplanering som anvÀnds idag samt önskemÄl pÄ bÀttre analysverktyg frÄn en internationell grupp av cykelplanerare.

Inom planeringen för bil- men Àven kollektivtrafiken anvÀnds sedan lÀnge it-verktyg för att bÀttre förstÄ och analysera en trafiksituation eller för att simulera framtida behov eller effekterna av tÀnkbara ÄtgÀrder. Inom cykelplaneringen Àr den typen av verktyg fortfarande sÀllsynta, men förutspÄs ha potential att förbÀttra och förtydliga planeringen och valet av effektiva ÄtgÀrder Àven för cykeltrafiken. Rapporten presenterar tre omrÄden för vilka nya datorverktyg skulle kunna tillföra vÀrdefull information till cykelplaneringen:

‱ Befintliga verktyg för att bedöma cykelinfrastruktur och specialiserade trafikmodeller tar ingen hĂ€nsyn till att olika grupper av cyklister kan ha olika krav pĂ„ infrastrukturen. Ett verktyg som kan analysera ett befintligt cykelnĂ€t utifrĂ„n kvalitetskraven frĂ„n olika typer av cyklister, skulle tillföra en ny dimension i cykelplaneringen.

‱ Inga verktyg som systematiskt anvĂ€nder sig av empiriska ruttdata som bas för analyser (t.ex. frĂ„n GPS-studier) har identifierats. Genom att anvĂ€nda ruttdata frĂ„n verkliga cyklister snarare Ă€n standardvĂ€rden eller berĂ€kningsmodeller kan styrkor och svagheter och viktiga rutter identifieras pĂ„ ett mer trovĂ€rdigt sĂ€tt.

‱ Inga verktyg har identifieras som systematisk jĂ€mför konkurrenskraften mellan cykel och bil i stĂ€der (t.ex. genom restidskvoter), kan visualisera den pĂ„ kartnivĂ„ och Ă€ven kan simulera effekten av olika trafikĂ„tgĂ€rder pĂ„ fĂ€rdsĂ€ttens relativa konkurrenskraft. Ett sĂ„dant verktyg skulle kunna bidra till att bĂ€ttre testa omflyttningseffekten av olika trafikĂ„tgĂ€rder och skulle Ă€ven kunna anvĂ€ndas för att visa effekterna pĂ„ cykeltrafiken av Ă„tgĂ€rder inom biltrafikplaneringen.

Identifierade luckor har varit en viktig utgÄngspunkt för arbetet med att utveckla och testa ett verkyg för cykelplanering kallat BikeRoute. Mer information finns pÄ BikeRoutes hemsida.

Rapporter om datorstöd för cykelplanering finns ocksÄ redovisade inom Delprojekt 9.


Ladda hem rapporten