Tema C: Cykelinfrastruktur

  1. DP9: Datorstödd metod för att beskriva cykelinfrastrukturens kvalitet.
  2. DP10: Planerings- och uppföljningssystem för drift och underhåll.
  3. DP11: Kvalitetssäkring och vidareutveckling av cykelreseplanerare.
  4. DP12: Nya elfordon, nya planeringsförutsättningar?

DP9: Datorstödd metod för att beskriva cykelinfrastrukturens kvalitet.

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet?

Det kan vara svårt att sätta fingret på vad som gör att en stad är mer cykelvänlig än andra. En kvalitetsbeskrivning är då en god hjälp. Denna rapport argumenterar för nyttan av en kvalitetsbeskrivning av cykelnätet och hur en sådan kvalitetsbeskrivning kan genomföras.

Läs rapporten


Gå till BikeRoute.se för mer information om hur din stad eller region kan använda modern GPS-teknik och CyCitys analysprogramvara för att beskriva kvaliteten på transportsystemet från cykeltrafikens perspektiv.

Sajten för BikeRoute


DP10: Planerings- och uppföljningssystem för drift och underhåll.

Slutrapport om mobilapp för mätning av cykelvägars ojämnheter

Studien undersöker möjligheterna att med hjälp av de accelerometrar som finns i smarta telefoner mäta ojämnheter på en cykelväg. Med hjälp av flertalet fältstudier har en vid VTI utvecklad mobilapp för jämnhetsmätning utvärderats. Utvärderingen är gjord med avseende på repeterbarhet och praktisk användbarhet. Studien jämför resultaten med andra objektiva mätmetoder samt cyklisters subjektiva uppfattning av komforten relaterat till vägytan. En slutsats från projektet är att det finns goda möjligheter att komplettera cykelplaneringsverktyget BikeRoute, som tagits fram inom CyCity, med insamling av data som beskriver jämnhet på cykelvägar.

Ladda hem rapporten Mobilapp för mätning av cykelvägars ojämnheter.


Mobilapp för jämnhetsmätning på cykelvägar

Denna presentation redovisar arbetet med att utveckla och verifiera en mobilapp som kan användas för ytjämnhetsmätning på cykelvägar och cykelbanor. Presentationen är från Transportforum i januari 2014.

Ladda hem presentationen Mobilapp för jämnhetsmätning på cykelvägar.


DP11: Kvalitetssäkring och vidareutveckling av cykelreseplanerare.


Cyklisters fördröjningar i korsningar

Denna rapport beskriver resultatet av en studie om fördröjning av cyklister i signalreglerade korsningar. Syftet med rapporten är att undersöka orsaken till resultaten i en tidigare studie om att cyklisters medelhastighet på cykelbanor i Linköping är lägre än på t.ex. lokalgator. Ett annat syfte med studien är att många resenärer som använder eller kan tänka sig att använda cykelreseplanerare vill få information om absolut snabbaste cykelrutt från start till målpunkten, men att många cykelreseplanerare idag baserar sina ruttförslag på relativt grova uppskattningar av reshastighet, utan att räkna med fördröjningar.

Resultatet av studien visar att kortare gröntid i trafiksignal vid cykelbana, jämför vid trafiksignal i blandtrafik (där cykeltrafik och biltrafik använder samma körfält) åtminstone delvis förklarar varför cyklisternas medelhastighet på cykelbanorna är lägre än i blandtrafik, även om skillnaden inte är statistiskt signifikant pga stor variation mellan cyklisterna.

Studien drar också slutsatsen att det inte är lätt att ta hänsyn till korsningsfördröjningarna i en cykelreseplanerare i telefon eller på internet. Detta pga stor variation i fördröjningen beroende på detaljer i utformning av korsningen. Medelfördröjningen beror inte bara på signalplaner för cyklar utan även på hur cykelbanan ansluter till cykelöverfarten.

Ladda hem rapporten Cyklisters fördröjningar i korsningar.


Vad är en bra cykelreseplanerare? Denna rapport beskriver hur resenärer använder webbaserade cykelreseplanerare och de önskemål som de har på detta hjälpmedel. Ett hjälpmedel som kan underlätta färdmedelsval och resande genom att i förväg få information hur snabbt och lätt (eller svårt) det är att cykla till en viss plats. Studien torde vara en av de första svenska i skrift dokumenterade undersökningarna inom området. Resultaten redovisar tre viktiga krav på ruttinformation som trafikanter har. Det är information om:

- gatu- och trafikmiljön, i undersökningen uttryckt som rutter som 'undviker vägar med snabb och mycket biltrafik' och 'till största delen går på bilfria vägar',

- rutter med kort restid (vilket för cykel ofta men inte alltid torde kunna översättas som kortaste färdväg), samt

- rutter som är 'enkla att hitta', i enkäten exemplifierat som rutter med få svängar och tydlig vägvisning.

I studien redovisas ett antal utvecklingsmöjligheter för att öka cykelreseplanerares användbarhet. Rapporten har tagits fram i samarbete med Öresund som cykelregion och med hjälp av Malmö Stad. 34 sidor. Rapporten släpptes publikt på Transportforum i Linköping den 9 januari 2013.

Ladda hem rapporten Vad är en bra cykelreseplanerare?.


DP12: Nya elfordon, nya planeringsförutsättningar?

Elcyklar och infrastrukturen

Denna studie är en av de första av sitt slag inom ett område som kan komma att ändra synen på cykeln framöver. Frågan som belyses är huruvida elcyklar, så kallade pedelecs, kräver en förändring i hur vi planerar för cykel. Viktiga slutsatser av studien är bl.a. att fler elcyklar gör att:

- Hastighetsskillnader bland cyklister ökar vilket i sin tur ökar kraven på cykelinfrastrukturens bredd för säkra omkörningar.

- Året-runt-cykling blir mer attraktiv: Detta ökar kraven på vinterunderhåll.

- Kraven på stöldskydd vid cykelparkeringar ökar eftersom elcyklar är dyrare.

Ett annat viktigt budskap i rapporten är att cykelplanering som tar hänsyn till elcyklarnas särskilda krav är bra för alla grupper av cykeltrafikanter eftersom de kräver en infrastruktur av hög kvalitet. Rapporten har bl.a. tagits fram eftersom varken svenska eller holländska planeringshandböcker redovisar information om hur nya typer av fordon som elcyklar kan och bör påverka trafikplaneringen.

Ladda hem rapporten Elcyklar och infrastrukturen.


Lastcyklar och infrastrukturen

Kräver lastcyklar en förändring i hur vi planerar för cykel? Lastcyklar har historiskt sett varit ett viktigt transportmedel för distribution av varor i städer, men har sedan 1950-talet minskat i betydelse i Sverige. De senaste åren har dock intresset ökat och allt fler lastcyklar syns i trafiken, även elassisterade sådana. Syftet med rapporten är att redogöra för huruvida en ökad andel lastcyklar i trafiken kommer att ställa förändrade krav på cykelinfrastrukturen och dess planering eller inte, och om så är fallet beskriva behov av förbättringar av cykelinfrastrukturen.

Ladda hem rapporten Lastcyklar och infrastrukturen.